Efter lång tid är nu min tredje hyllvärmare utläst. Den jag aldrig var av MajGull Axelsson.Det var inte det att boken på något sätt var dålig som gjorde att det tog sådan tid. Den var bara inte rätt i tiden för mig. Därför klämde jag in en del annat mellan varven.
Detta är den första boken utav MajGull jag läser och hennes språk är behagligt. Även berättandet är i en form jag uppskattar. Däremot tog det för lång tid innan hon når kärnan i denna berättelse. Att Mary och Marie, som är en och samma person, har ett förflutet vilket har lett till en handling där i ena fallet är att döda Sverker, den äkte mannen, och i det andra att leva med honom sittandes i rullstol.
Karaktärsbeskrivningarna är ett plus och det bidrar väldigt mycket till att man, trots en trög start, vill läsa mer.
Detta är en bok som jag kommer att rekommendera vissa runt omkring mig. Det är också väldigt lätt att veta vem den inte kommer att falla i smaken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar