Då har även jag officiellt kommit ett steg på väg i utmaningen; Eremitkräftorna är utläst, och Vila på gröna ängar (som dock inte ingår bland mina utvalda) är påbörjad.
Det är en både lätt- och snabbläst trilogi, småtrevlig men inte sockersöt (så här långt i alla fall).
Jag var inte jätteimponerad av första delen; Berlinerpopplarna, och fortsatte på den följande mest för att den blev utlånad till mig utan att jag bett om det. Men det ångrar jag inte. Äntligen börjar jag känna för karaktärerna och förstå mer varför de handlat som de valt att göra vid olika tillfällen.
Ev spoiler alert: Jag tycker att det är kul att Ragde tar tag i ämnet barn i homosexulla relationer, även om hon väljer att jämna ut ekvationen lite (vill inte skriva ytterligare om det skulle vara någon som ännu inte läst dem). Cliffhangern på slutet fick mig att ge mig på 3an direkt, och det är gott betyg, i mina ögon.
Har du tagit dig igenom 1an är det värt att ge sig på 2an också. Avslutningen kan jag inte uttala mig om ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar