The Tent

Margaret Atwoods novellsamling The Tent blev min fjärde utlästa hyllvärmare för den här omgången.

Jag har tyvärr svårt för noveller som format, tydligen t o m när de är skrivna av en av mina favoriter. Det är lite trist, jag vet att vi är många som har svårt för noveller, och jag önskar att jag vore annorlunda. En del intressant i samlingen, men också ett par som gick in genom ena örat och ut genom andra, så att säga.

Further Under the Duvet

Marian Keyes böcker brukar funka fint som förströelse och underhållning. Så även denna, även om jag tyckte att den kändes tunnare, mindre rolig än föregångaren Under the Duvet, och ännu mindre så än de flesta av hennes romaner. En del kul fanns, absolut. Jag skrattade högt ett par gånger och det är alltid kul och bra för hälsan, men över lag hade jag önskat mig mer skratt och kanske djupare, mer personligt om Keyes själv.

Bokbyte Bushnell-Keyes

Hur länge brukar ni ge böcker? Har ni ett visst sidantal där ni känner att lockar er boken då fortfarande inte så ger ni upp på den? Eller är det från fall till fall?

Jag har tidigare haft svårt att släppa böcker, har gärna velat läsa ut sådant jag börjat på, och bara de senaste åren bestämt mig för att det ofta inte är värt att envisas med en bok. Nu undrar jag om jag blivit för bra på det. Ty min 3e hyllvärmare: Candace Bushnells One Fifth Avenue är jag beredd att släppa efter bara 40 sidor. Jag var tveksam redan efter drygt 20, men kom överens med mig själv att ge den i alla fall 60, men när jag sedan plockat upp den känns det segt. Det känns inte alls som en bok jag vill läsa, eller vill ha läst.

Men jag känner mig lite skyldig (därav denna långa utläggning), för det är inget direkt fel på den, den fångar bara inte alls mitt intresse: ingen av karaktärerna, inte handlingen. Jag har knappt gett den en ärlig chans efter bara 40 sidor så jag känner mig inte helt övertygad om att jag gör rätt, men går på känslan. Jag byter den mot Marian Keyes Further Under the Duvet, och hoppas att den kommer att kännas mer lockande.

Åh vilken tid det tog

men det var det värt. Jag har äntligen avslutat AS Byatts The Childrens Book. En ganska lågmäld men fascinerande och lärorik historia om tiden från 1880 - första världskrigets slut berättad genom flera olika människors vars öden knyts samman.

Hyllvärmare nummer tre!

Det gick ju inte så bra för mig med Alain de Botton förra gången, men det betyder inte att jag gett upp hoppet om honom :-) Nu gav jag mig på Lyckans arkitektur och där är han tillbaka i gammal god form. Den handlar om hur miljöer och byggnader och våra hem påverkar oss och hur skönhetsideal inom arkitektur har förändrats genom tiderna. Bland annat skriver han:
"De byggnader vi beundrar är sist och slutligen de som, på olika sätt, lovprisar värden som vi tycker är positiva - byggnader som genom material, form eller färg anspelar på traditionellt goda egenskaper so vänskap, välvilja, subtilitet, styrka och intelligens. Vårt skönhetssinne är sammanflätat med vår uppfattning av hur ett gott liv bör gestalta sig."

Intressant, eller hur?

Afrikanen

Jajamensan, klar med den första! Afrikanen av J.M.G. Le Clézio är ett intressant porträtt av författarens pappa som levde och arbetade som läkare i Afrika. En nätt liten bok på cirka 160 sidor som dessutom är illustrerad med fotografier i svartvitt.

Hyllvärmare 4:e omgången

Under tiden 1 juli-31 december 2010 ska jag läsa följande böcker:

• Afrikanen av J.M.G. Le Clézio
• Decembergatans hungriga andar av Ulrika Lidbo
• Till skogs av Tana French
• Reglerna av Sara Mannheimer

Tyvärr har jag inte tagit någon bild av dem, och nu är det försent för Afrikanen är redan återlämnad till svärmor.