Skynda, kom och se

En gripande skildring av livet för Ka, Glauer, Nelly och Verner - fyra dvärgar i 1930-talets hårda värld, där allt avvikande var mindre värt och dessutom något man inte behövde ta männsklig hänsyn till. Den enda plats de verkar kunna hitta är på cirkus, tivoli och liknande där de får uppträda inte som artister utan som freaks, medan folk pekar och talar över deras huvuden. Glauer drömmer om att skriva en pjäs, attt få sätta upp den och att de dvärgar som är med ska ses som riktiga skådespelare; en del av kulturen och inte bara som exotiska märkligheter. Gruppen lämnar det allt mer hårdnande klimatet för en sommar på Gröna Lund, men kan denna grupp med individer med så mycket smärta och förnedring i bagaget hitta en plats där de kan börja om? Kan någon börja se dem som vanliga människor? Och kan de börja lite på varandra?

Näst sista boken

Min fjärde hyllvärmare denna omgång är Hundpojken av Eva Hornung. Den handlar om fyraårige Romotjka, vars mamma en dag försvinner. Kort därefter försvinner även farbror. När Romotjka efter några kalla och hungriga dagar vågar bryta mot förbuden och gå ut ur lägenheten upptäcker han att hela huset är folktomt. Ute på gatan finns folk han känner igen, men ingen han vågar prata med. Och ingen vill prata med honom, utan bara ser förbi honom.

Romotjka börjar följa efter en hund, en hund som visar sig vara van vid människor även om hon lever vilt i stadens utkanter. Hunden adopterar pojken, som får bli en valp i flocken. En ganska dålig valp som knappt kan se eller luktaoch fryser hela tiden. Men efter hand som han blir äldrevisar han sig ha andra nyttiga egenskaper som väger upp för hans dåliga jaktresultat, och Romotjka blir ett med flocken.
Boken utspelar sig i samtida Moskva, och även om det känns osannolikt att en 4-årig pojke kan bli upptagen i en vildhundsflock och överleva med dem är det många andra aspekter som känns förfärligt verklighetsnära. Samhällets utslagna, gatubarn och vuxna, som lyckas klamra sig fast vid livet trots erbarmliga förutsättningar. Den utsatthet de lever i, samtidigt som den "normala" världen vägrar att se dem.

Har redan börjat på min sista hyllvärmare, den är så här långt riktigt bra!

Bok nr 3: Smultronbett

Smultronbett av Barbara Voors handlar om Molly Swartling: cellist, gift med en känd dirigent, två barn och villa i rätt område. En dag får hon en anonym lapp i brevlådan, där det står Medelålderskrisen. Molly tappar fotfästet allt mer, och anonyma budskap dyker upp även som annonser på stan. Någon, beställaren, verkar vilja få Mollys liv att efterlikna Mozarts när han på slutet av sitt liv skrev Requiem - på uppdrag av en beställare. Det är till och med så att lapparna börjar tala om Mollys requiem. Vem är beställaren i Mollys liv? Vad vill denne? Är det till och med Molly själv? Eller någon av alla de hon sårat och som nu vill hämnas?

Det här var nog inte riktigt en bok för mig, inte så att den var dålig eller ointressant. Men den fångade mig inte, och redan nu, ett par dagar efter jag läst ut den har jag svårt att minnas den. Får se om jag kan hitta en bättre läsare till den!

Änglarnas syster

Andra hyllvärmaren i denna omgång för min del är Änglarnas syster av Anna Jörgensdotter. Det är en vacker men sorgsen berättelse om 16-åriga Sonja som känner att hon inte passar in utan är förtvivlat ensam. En våning upp bor Katarina, en 44-årig flykting från Albaninen som bara vill ut i livet men inte kan utan att irritera sin man - som var den som räddade henne då hon flytt. Katarina är förtvivlat ensam.
Redan innan Katarina och hennes man flyttade in i den nuvarande lägenheten har hon sett en tjej med lila glittrig hatt som ser ut att bära världens bekymmer på sina axlar. När Katarina inser att Sonja, tjejen med hatten, bor i samma trappa känns det som ett tecken. Men kan man ta kontakt med en främling utan att vara påträngande. Katarina försöker hälsa så hjärtligt som möjligt på Sonja.
Sonja kämpar med skolan och med sig själv - och med att acceptera sin äldre brors död, som inträffade för flera år sedan. Det splittrade familjen, och mamman har förskansat sig i gråhet och overksamhet. Sonja hittade en lila glittrig hatt i sin brors rum som hon sedan dess vägrar att släppa ifrån sig. Hon har sett Katarinas balkong, som är proppfull med blommor och växter. Katarina är ingen grå svensson, utan känns som någon som Sonja kunde knyta an till. Men hur blir man vän med en främmande vuxen? Sonja tajmar slängandet av sopor till exakt när Katarina kommer in i porten och kämpar med att förlänga hälsningarna.
Väldigt bra skriven, och dessutom med soundtrack på medföljande CD-skiva - en del av låtarna är specialskrivna för boken.

Ny omgång! och 1:an läst

Lite senare än er andra har jag nu valt ut fem böcker till en ny omgång. Hyllvärmarna är:

* Fallhöjd av Nick Hornby
* Skynda, kom och se av Lotta Lundberg
* Änglarnas syster av Anna Jörgensdotter
* Hundpojken av Eva Hornung
* Smultronbett av Barbara Voors

De är alla böcker jag fått, och som jag inte vet något direkt om. Jag började läsa en av dem direkt när jag valt igår, och den visade sig vara så fängslandde att jag redan läst ut den!

I Fallhöjd (av Nick Hornby) träffas fyra väldigt olika personer på taket till Hopparnas hus. Det är nyårsafton och de har alla på sitt håll bestämt sig för att ta sitt liv. Men att ta sitt liv med publik är lite mer konstigt än de räknat med och de börjar prata med varandra. Martin, en utskämd TV-stjärna på väg mot medelåldern, och Maureen, en ensam 50-åring med hemmaboende handikappad son, kommer snabbt fram till att Jess, fortfarande i tonåren, inte vill/har anledning till självmord - trots att hon måste hindras genom att de sätter sig på henne (i fysisk mening). De bestämmer sig för att leta upp Chas, som dumpat henne, och få honom att förklara sig - det är det som är Jess anledning till depresion. JJ, som tycker att hans anledningar att må dåligt är för vaga - så han säger att han har en dödlig sjukdom, hänger på. De har ju ändå ätit upp de pizzor han var på väg att leverera.

Medan nyårsnatten övergår i morgon bildar de fyra ett gäng som känner någon form av ansvar för varandra, fast de till stora delar går varandra på nerverna. De bestämmer sig för att träffas igen, för på något sätt känner de att de inte utan vidare kan gå vidare med självmordsplanerna - i alla fall inte direkt. De lovar varandra en frist till Alla hjärtans dag.

Boken är både rolig och insiktsfull. Hornby tecknar levande och vitt skilda karaktärer som ändå visar sig kunna förstå varandra. De gör små försök att hjälpa varandra, men inser att de inte kan förändra den underliggande orsaken till varandras "olycka". Men trots allt är det något som ändå ändras i deras liv. Frågan är om förändringen är tillräckligt stor när Alla hjärtans dag inträffar.

På målsnöret

Med lite omprioriteringar i läslistan (och hjälp från vädret, som effektivt hindrar utomhusakiviteter) har jag jag hunnit med att läsa ut min femte och sista hyllvärmare i denna omgång. Boken heter "Jag heter Isbjörg jag är ett lejon" och är skriven av Vigdís Grímsdottir.

 

Boken utspelar sig under 12 timmar, då Isbjörg som är anklagad för ett brott (vilket avslöjas inte i början av boken) träffar sin advokat. Advokaten är intresserad av Isbjörgs bekännelse eller redogörelse för vad som hände. Isbjörg vill hellre berätta om sitt liv.
Isbjörg har i sitt 18 åriga liv inte haft det lätt. Först pappans självmord - och hur var pappan egentligen när han levde? och sedan mammans sammanbrott med tre år på sjukhus, då Isbjörg får bo hos kusinerna. När mamman kommer hem igen får hon endast lågavlönade jobb, men är fast besluten om att Isbjörg ska studera vidare. Isbjörg vågar/vill inte motsätta sig detta och inser samtidigt att det är upp till henne själv att skaffa fram pengar.

Jag fick inget riktigt grepp om boken, eller vad jag tycker om den, så jag har svårt att avge ett omdömme. Kanske är det dags för mig att byta till lättare sommarläsning och vila hjärnan lite... :)
Så här från målstrecket hejar på er andra som fortfarande kämpar mot vår deadline - ni hinner säkert! (Det lär regna resten av helgen...)

Nummer fyra

Deadline närmar sig, så jag ska försöka läsa på och i helen blev jag i alla fall klar med nr 4: Ormöga av Joyce Carol Oats - men utgiven under pseudonymen Rosamond Smith. Dock inte mitt ex, där står båda namnen på framsidan.

Ormöga handlar om familjen O'Meara, vars välordnade liv förändras då Michael O'Meara, advokat, engagerar sig i den dödsdömde Lee Roy Sears. Sears får först slippa avrättning och blir så småningom frisläppt - och kommer för att börja sitt liv nära familjen O'Meara, som ju hjälpt honom så. Men Sears har inte så lätt att anpassa sig till livet utanför fängelset, och Michael börjar snart ångra att han engagerat sig. Det blir bara värre och värre. Samtidigt kan Michaels mamma inte hålla hemligheten från Michaels barndom kvar, utan måste lätta sitt hjärta.
För mig känns boken ganska ofärdig, det är för mycket "uppbyggnad" och inte så mycket lösning. Men det är kanske medvetet, för det ger mig ett obehagligt intryck av att inte riktigt veta, och med tanke på bokens berättelse är det kanske precis det som författaren avsåg. Med mammans berättelse får historien en annan vinkel och blir samtidigt obegriplig.

Lycklig resa

Min tredje hyllvärmare är läst! Lycklig resa av Frans G. Bengtsson är inte alls en roman i samma stil som Röde Orm, vilket var det jag hoppades på av titeln - och då det i detta fall inte finns baksidetext eller pärmomslag med information blir det titeln som ger ledtrådar. Lycklig resa är inte en roman överhuvud taget, utan en samling minnen och kåserier. Den börjar i biografisk stil med Frans G Bengtssons barndom och uppväxt vid foten av Hallandsåsen och fortsätter sedan med vad jag misstänker är hopsamlade kåserier. Jag gillade första delen bäst! Troligen för att jag inte är så förtjust i noveller, utan föredrar längre berättelser. Men boken är trevlig och lätt humoristisk. Sista berättelsen handlar om hur Röde Orm blev till.

En till - om den räknas...

Jag sprang på en av mina hyllvärmare på biblioteket i form av en ljudbok, och eftersom jag hade en åtta timmars biltur samma vecka tog jag ett raskt beslut och lånade den. Så jag vet inte om den riktigt räknas som en läst hyllvärmare, jag har ju inte ens öppnat själva boken - men eftersom jag lyssnat på innehållet anser jag den vara klar!

Boken i fråga är Torgny Lindgrens Minnen. Torgny berättar i en lättsam, kåserande stil om några minnen ur sitt liv. Han filosoferar även lite om vad som är minnen. Det var en trevlig följeslagare på min bilresa, men redan nu, ett par dagar senare, har jag svårt att erinra mig något specifikt om innehållet. Jag gillar nog bättre hans mer skönlitterära verk.

Bättre sent än aldrig

Jag är med en omgång till, men har inte lyckats ta mig samman att "anmäla" mina böcker förrän nu, men nu passar jag på att dessutom rapportera den första lästa!

Mina böcker i denna omgång är

* Apelsinflickan av Lena Kallenberg

* Ormöga av Joyce Carol Oates som Rosamind Smith

* Jag heter Isbjörg jag är ett lejon av Vigdis Grimsdottir

* Lycklig resa av Frans G Bengtsson

* Minnen av Torgny Lindgren

Första boken, som jag läst i denna omgång är Apelsinflickan. Den skildrar livet för en flicka på 1880-talet. Hennes pappa var tvungen att lämna henne till ett barnhem, för han kunde inte försörja dem. Barnhemmet tog hand om henne, och nu är det dags för henne att klara sig själv - som piga åt en skärgårdsbonde. Hennes bästa vän från barnhemmet vågar inte tro på samhället, utan rymmer från barnhemmet för att bli en sk apelsinflicka - eftersom hennes mamma var prositiuerad ser hon inget bättre öde för sig själv. Men hon är besluten att själv välja sina vägar.

Men 1880-talets Stockholm är ingen lätt plats för ensamma flickor, oavsett den väg de valt.

Boken är i mitt tycke intressant och det väldigt frustrerande att inse flickornas små möjligheter och rättigheter. Efterordet berättar att det finns en fortsättning, Stockholmskärlek - den tänker jag försöka låna på biblioteket!

Femman utläst!

Min femte hyllvärmare denna omgång tog mig flera veckor att läsa. Jewel av Bret Lott utspelar sig i Mississippi under40- och 50-talet, där en fattig men strävsam familj får ett barn med Downs syndrom. De får rådet att lämna bort barnet, och beskedet att hon inte kommer att bli två år. Men mamman, Jewel, är fast besluten om att ta hand om Brenda Kay och ge henne allt det hon behöver för ett bra liv. Jewel styr sedan sitt och familjens liv så gott hon kan för att ge Brenda Kay möjligheter, något som drabbar maken Leston. Trots Lestons strävsamhet och framgång med eget företag i skogsbranschen går det utför med ekonomin när kriget tar slut och förutsättningarna för stubb avverkning och terpentinråvara försvinner. Jewel vill flytta familjen till Kalifornien, där det finns en skola för barn med Downs syndrom, men där Leston varken har vänner, familj eller kontakter som kan ge honom, en före detta egen företagare, ett värdigt jobb.

Boken har en stark story, men den grep mig aldrig riktigt. Vet inte om det beror på att det tog mig så lång tid att läsa den, eller om det var orsaken till den långa lästiden...

Vad kul med en award!

Jag kan fortfarande inte kommentera posterna på den här bloggen, så det får bli en ny post! Men vad kul att få en award! Lite knepigare det här med att ange kandidater, eftersom jag inte läser särskilt många bloggar (utöver den här och några av er som skriver här också), utan mest är inne på "större" sidor, som tex bookcrossing.com och librivox.org...

Men för att detta inte ska bli en jättekort post (den övre delen är ju egentligen en kommentar till Cecilias inlägg), såg jag till att också läsa ut min fjärde hyllvärmare. Den är Flauberts papegoja av Julian Barnes. Den tog lite tid att läsa för mig (mest pga tidsbrist och att en annan bok kom emellan) och det är kanske därför det var lite svårt för mig att få ett grepp om boken. Det liksom skymtar fram en annan bakomliggande historia vid sidan av "Flaubert-temat". Flaubert-temat är i sig roligt och intressant, så det är kanske bäst att koncentrera sig på det!

Boken är skriven som anteckningar förda av en engelsman som kallar sig amatörforskare om Flaubert, fast hans yrke är läkare. Han besitter enorma kunskaper om Flaubert och är närmast besatt (?) - bland annat reser han i Flauberts fotspår. Han upptäcker att man på två olika museer visar fram vars en upplaga av Flauberts papegoja - en papegoja som Flaubert lånade av ett museum och som var en viktig inspiration. Vår läkare bestämmer sig för att ta reda på vilken som är den riktiga och reser vidare i Flaubertland och botaniserar. Det är här som den bakomliggande historien ibland skymtar fram och låter ana varför besattheten av Flaubert kanske har brutit ut. Boken är ovanlig och ganska kul, och ganska så lärorik beträffande en av Frankrikes kända författare och hans ännu mer kända bok Madame Bovary.

Konspirationen mot Amerika

Min tredje hyllvärmare i denna omgång är Konspirationen mot Amerika av Philip Roth. Den beskriver historien som den kunde utvecklat sig om den berömde flygaren Charles A Lindbergh valt att bli offentlig politiker och blivit president i Amerika i samband med andra världskriget. Bilden av Lindbergh och andra politiker bygger på deras verkliga åsikter - och som president i Roths bok är Lindbergh nazist och anti-semit. Han vill att USA går i samma spår som Tyskland. Boken skildrar den judiske pojken Philip Roth och hur hans värld ändras när levnadsreglerna helt skiftar.

Ett mycket intressant tema, och intrigen är trovärdig. Trots det är jag lite besviken på boken - den känns lite "genomskinlig" och griper mig inte. Att huvudpersonen är författaren (i alla fall till namnet, jag vet inte hur mycket den karaktären bygger på verkligheten) borde göra att det känns ännu mer som en dokumentär, men inte heller det fångar mig. Ett intressant och mycket tänkvärt litterärt experiment som tyvärr inte når hela vägen fram till mig.

Andra boken läst

Min andra hyllvärmare är "60 years later. Coming through the rye" av John David California, pseudonym för Fredrik Colting. Boken tar upp Holden Caulfields liv som gammal man - den Holden som J.D. Sallinger skrev om som tonåring i den numera klassiska Catcher in the rye. I Californias bok finns dock inte bara den åldrade Holden, utan även den åldrade författaren J.D. Sallinger, som upptäcker att hans huvudperson levt sitt liv under de 60 år som gått. Sallinger är trött på sin skapelse men upptäcker att han inte längre har full kontroll över honom.

Boken är lite spännande, det är kul att se "hur det gick sedan" och att få se Sallinger konfronteras med sin skapelse. Jag skulle nog haft mer utbyte om jag kunnat originalboken bättre/läst den precis innan istället för för något år sedan.

California/Colting blev stämd (och valde därmed att komma ut med sitt eget namn) av Sallinger för att han använde sig av den berömde Holden Caulfield och för att han skrev för likt Sallinger. Boken får inte säljas eller marknadsföras i USA, men jag tror inte att frågan hann drivas vidare innan Sallinger gick bort under 2010.

Första läst

Tack vare semester med mycket lästid har jag redan hunnit med min första hyllvärmare. Det blev Flannery O'Connors The violent bear it away.

Jag måste säga att det är en ganska speciell bok. Huvudpersonen Tarwater har växt upp på en mycket avlägsen och ganska isolerad gård hos en äldre släkting som är profet och som har förutspått att Tarwater ska fortsätta i hans spår. När släktingen dör försöker Tarwater ta sig ur sin uppfostran/hjärntvätt men är inte säker på om det är struntprat, galenskap eller kanske sanning. Han beger sig in till stan för att konfrontera världen och testa sin kallelse och för att träffa sin morbror Rayber (som släktingen försökt kidnappa och uppfostra till profet då morbrodern var i 7-års åldern, men blev hämtad av sina föräldrar efter kort tid men grundlig påverkan) och sin handikappade kusin. Morbron försöker på sitt sätt hjälpa Tarwater att ta sig ur "uppdraget" och bli normal, men Rayber och Tarwater har mycket olika åsikt om hur och vad som är normalt.

Boken är ganska intressant och lättläst, men jag är inte alls säker på att jag uppfattar den som författaren avsett. När man läser förordet får jag en annan bild av bokens mening än den jag själv kommit fram till (även om jag inte riktigt kan säga vad min bild är). Det är dock ingen bok jag kommer att läsa om, det är jag ganska säker på!

Böcker valda!

Nu har jag bland mina bokhögar valt ut fem stycken till denna omgång! De blir:

* Jewel av Bret Lott - som jag inte vet något om, men har Oprah's book club stämpel på framsidan

* Konspirationen mot Amerika av Philip Roth - om vad som kunde ha hänt om USA hade valt en nazistsympatisör till president 1940

* The violent bear it away av Flannery O'Connor - en bok som är med på listan "1001 books to read before you die"

* 60 years later. Coming through the rye av John Davidd California - en fortsättning på klassikern The catcher in the rye av en annan, och därför stämd författare

* Flauberts papegoja av Julian Barnes - Barnes brukar skriva bra och underfundiga böcker!

Jag är med igen

Har fått 8 kg böcker och vet att ytterligare 7 kg är på väg, så det behövs. Även om jag inte måste läsa böckerna, vet jag med mig att jag inte kan låta bli att åtminstone försöka på de flesta innan de kan släppas. Jag får hoppas att paketet som är på väg innehåller en del som jag redan läst :) .
Återkommer när jag valt böcker!

Detta var egentligen menat som en kommentar till förra inlägget, men blogger vill inte låta mig kommentera - får se om ett nytt inlägg fungerar istället.

Femman avklarad!

Den femte och sista boken i den här omgången gick mycket snabbare att läsa än jag trott. Lite extra ledighet i kombination med en lättare förkylning och ruskväder ute gjorde att det blev mycket lästtid. Och ofta är thrillrar ganska lättlästa och medryckande, även om de inte är min favortisort.

Nåväl, femte boken är Fördömd av Johanne Hildebrandt. Baksidetexten säger: Den unga arkeologen Helena Torvald gör ett sensationellt fynd vid utgrävningen på Stalofjället: en ung kvinna som brutalt offrats. När kroppen förs till Stockholm börjar en rad skrämmande händelser inträffa. Vetenskapen kolliderar med det oförklarliga. Helena inser att hon snabbt måste finna svaren i den uråldriga samiska mytologin. Men om hon ska överleva måste hon konfrontera det som skrämmer henne mest; sitt eget förflutna.

Boken har väl inte den mest verkliga storyn och känns därför inte så skrämmande. Men jag gillar arkeologi och det lilla som är med tillsammans med de historiska tillbakablikarna var trevliga. Men jag hade nog mer uppskattat om hela boken utspelat sig 912 AD, och inte bara enstaka delar.

Gentlemän och spelare

Den fjärde hyllvärmaren gick snabbt att läsa ut. En spännande och lite ovanlig bok, och inte helt självklart att genomskåda storyn. Joanne Harris skriver bra! Jag har tidigare läst Chocolate och Five quarters of an orange, och på något sätt hade jag tänkt att denna skulle likna dem, även om de inte direkt var lika varandra. Men Gentlemän och spelare kändes lite annorlunda, och utspelar sig i England (de andra två i Frankrike).

Beskrivning från baksidan: Det nya skolåret har just börjat på S:t Oswalds, en gammal och vällrenommerad internatskola för pojkar i norra England. Både personalen och skolans lärare känner en fläkt av förändring - en ovälkommen förändring. Kostymnissar, meningslöst pappersarbete och IT är det som gäller, och Roy Straitley, en excentrisk latinlärare som hör till inventarierna på S:t Oswalds, börjar till sist överväga att gå i pension, om än motvilligt. Men under revirstriderna, gnabbet och de vardagliga kriserna på skolan ruvar en mörkare hemlighet. Ett bittert agg, intensivt odlat men väl dolt under tretton år, är på väg att flamma upp. Vem är den mystiske insidern vars grymma practical jokes gradvis övergår i terror? Och hur kan en gammal, nästan bortglömd skandal bli den som får jätten Goliat på fall?

Trean avklarad

I helgen läste jag ut min tredje hyllvärmare Strändernas musik av Pat Conroy, som jag började på för ca tre veckor sen. Även om den är på drygt 600 sidor är tre veckor ganska lång tid på en och samma bok för min del. Men jag har inte riktigt känt ett sug för att fortsätta läsa, trots att jag blir lite "fast" var gång jag väl startar.

Boken handlar om en amerikan, Jack McCall, som mer eller mindre flyr till Rom då hans fru begår självmord. Han gör sitt bästa för att bryta kontakten med vänner och familj i södern, så att hans dotter ska få en bättre uppväxt än han själv. Men så får han bud om att hans mamma är allvarligt sjuk, och att det är på riktigt denna gång. Vånda och tillbakablickar.


För mig är det för mycket sentimentalitet och för lite "action". Jag får heller ingen bild av varför hans mamma gjorde hans barndom så hemsk. De avsnitt som kunde varit riktigt intressanta, tex univeritetslivet som förändrade Jack eller livet med frun, nämns bara i förbigående och förblir suddiga. Andra spännande passager, som fisketuren till golfströmmen, ligger som fristående berättelser trots att de upplevelserna borde påverkat livsåskådningen ganska mycket. Istället beskrivs fiskande och ätande ingående... Slutet är lite för förutsägbart för min smak. Men, som sagt, Pat Conroy skriver bra, så när jag väl började läsa fastnade jag och läste ganska långa stycken. Men det var inget som drev mig att ta upp boken igen vid nästa tillfälle, utom att den var en av mina hyllvärmare...