Pay it forward

Då tycker jag att det är dags att Liebstern får löpa vidare!

Eftersom det inte fanns några direkta önskemål hittar jag på själv och rekommenderar ett gäng bokbloggar jag själv gillar. En del av dem tror jag fått en award nyssens så det är helt frivilligt att ta emot och skicka vidare (förstås).

Boktimmen - skriver om fantasy, chick lit, katter och har just nu perfekta bloggtemat höstromantik. Just nu också med mysiga filmtips.

En full bokhylla är en rikedom - med snyggaste hemmabiblioteket, läser och skönskriver om blandad litteratur.

The Book Pond - har en läslista som går tillbaka till 1985 (!), hyllvärmarfightare och mkt duktig sådan (vi vet väl mer om hur tuff den kampen kan vara än de flesta).

Bokomaten - bok-, vego-, katt- och matfrälst. Behöver nog inte säga mer, nej.

Calliope - oerhört välformulerad och -researchad och med eget boknischad verksamhet.

Madeleines bokhörna - blivande journalist, skriver klokt ;) och intressant med bra koll på nyutkommet svenskt.

Om böcker som jag hunnit läsa - The Vixen, med ett framväxande bibliotek som jag följer med spänning. Och en riktigt rapp tunga.

Hannas hörna - med en uppdateringstakt som är precis sådan att man själv slipper få ångest :) Skriver om allmänt och blandat, däribland förstås böcker.

Zachan the writer - praktiserar på förlag och delar med sig av små guldklimpar därifrån, vid sidan om boksnack och lite annat läsvänligt.

/Cecilia

Vad kul med en award!

Jag kan fortfarande inte kommentera posterna på den här bloggen, så det får bli en ny post! Men vad kul att få en award! Lite knepigare det här med att ange kandidater, eftersom jag inte läser särskilt många bloggar (utöver den här och några av er som skriver här också), utan mest är inne på "större" sidor, som tex bookcrossing.com och librivox.org...

Men för att detta inte ska bli en jättekort post (den övre delen är ju egentligen en kommentar till Cecilias inlägg), såg jag till att också läsa ut min fjärde hyllvärmare. Den är Flauberts papegoja av Julian Barnes. Den tog lite tid att läsa för mig (mest pga tidsbrist och att en annan bok kom emellan) och det är kanske därför det var lite svårt för mig att få ett grepp om boken. Det liksom skymtar fram en annan bakomliggande historia vid sidan av "Flaubert-temat". Flaubert-temat är i sig roligt och intressant, så det är kanske bäst att koncentrera sig på det!

Boken är skriven som anteckningar förda av en engelsman som kallar sig amatörforskare om Flaubert, fast hans yrke är läkare. Han besitter enorma kunskaper om Flaubert och är närmast besatt (?) - bland annat reser han i Flauberts fotspår. Han upptäcker att man på två olika museer visar fram vars en upplaga av Flauberts papegoja - en papegoja som Flaubert lånade av ett museum och som var en viktig inspiration. Vår läkare bestämmer sig för att ta reda på vilken som är den riktiga och reser vidare i Flaubertland och botaniserar. Det är här som den bakomliggande historien ibland skymtar fram och låter ana varför besattheten av Flaubert kanske har brutit ut. Boken är ovanlig och ganska kul, och ganska så lärorik beträffande en av Frankrikes kända författare och hans ännu mer kända bok Madame Bovary.

Vi har fått en award!

Vi har fått en award! Bästa Breathless har gett oss vår första award någonsin i bloggens snart 3-åriga historia, så det tycker jag är extra kul.

Och nu får vi skicka utmärkelsen vidare. Vad har ni för bloggfavoriter? Det måste inte vara bokbloggar utan vilka som helst som vi gillar och vill visa lite uppskattning. Tipsa gärna, 5 kandidater behöver vi.

Nummer tre!

Hyllvärmare nummer tre för den här hyllvärmarsäsongen blir Ylva Elzéns Hattliv, en charmig liten intervjubok. Ylva har tagit bilder och gjort små korta intervjuer med hattbärande damer på stan och frågat dem om deras relation till hattar och det är roligt och charmigt och inspirerande. De flesta av damerna är över de åttio och har en massa fina berättelser att förtälja om hattar (och om sina liv). Rekommenderad mysläsning!

Fransk feel-good

Nu händer det saker! Två av fyra böcker är nu utlästa, och jag måste säga att jag gillade Igelkottens elegans. Faktiskt så mycket att jag blev sugen på att se filmen, vilket händer sällan för min del. Någon annan som läst boken eller sett filmen?

Det är en fin berättelse med en udda portvakt, en överbegåvad tolvåring och en rik japan i centrum. Författaren är lärare i filosofi, vilket genomsyrar hela boken. Det blir filosofi i överkant för min smak. Vänskap är ett viktigt tema, och som vi alla vet behöver man inte vara särskilt lika för att bli goda vänner, något som framkommer med all tydlighet i den här boken.

Sammanfattningsvis - lång startsträcka, rara och roliga karaktärer, mycket filosofi och helt klart läsvärd.

Konspirationen mot Amerika

Min tredje hyllvärmare i denna omgång är Konspirationen mot Amerika av Philip Roth. Den beskriver historien som den kunde utvecklat sig om den berömde flygaren Charles A Lindbergh valt att bli offentlig politiker och blivit president i Amerika i samband med andra världskriget. Bilden av Lindbergh och andra politiker bygger på deras verkliga åsikter - och som president i Roths bok är Lindbergh nazist och anti-semit. Han vill att USA går i samma spår som Tyskland. Boken skildrar den judiske pojken Philip Roth och hur hans värld ändras när levnadsreglerna helt skiftar.

Ett mycket intressant tema, och intrigen är trovärdig. Trots det är jag lite besviken på boken - den känns lite "genomskinlig" och griper mig inte. Att huvudpersonen är författaren (i alla fall till namnet, jag vet inte hur mycket den karaktären bygger på verkligheten) borde göra att det känns ännu mer som en dokumentär, men inte heller det fångar mig. Ett intressant och mycket tänkvärt litterärt experiment som tyvärr inte når hela vägen fram till mig.

3e boken: Tragedi på en lantkyrkogård

Då har jag äntligen läst min första Maria Lang. På tiden, skulle jag själv säga, och många andra nog hålla med, ty det vurmas en hel del för Maria Lang, bland diverse bokbloggare och -twittrare inte minst. Och jag kan väl förstå varför. Det här är inte min sista Maria Lang.

Tragedi på en lantkyrkogård är kronologiskt sett den sjätte i ordningen, och det märks på så sätt att en del information saknas. Alla karaktärer presenteras inledningsvis i en rollista med namn och beskrivning, men för tre personer ges bara namn: Puck, Einar och Christer. Man förväntas känna till dem sedan tidigare. Även i handlingen bara finns de där.

Jag känner också att jag saknar bakgrundsinformation om samhället och människorna i den här boken: många av dem känner varandra, andra inte, så vissa är tillresta men det är inte helt tydligt vilka. Jag finner detta lite förvirrande, och så även de plötsliga kast historien har när det plötsligt tillkommer stora mängder information, inte i form av små ledtrådar här och där, utan snarare vattensfallsartade kaskader som slänger historien och misstankar i helt nya riktningar. Detta antar jag är fullt avsiktligt dock, och säkert något den här boken har gemensamt med flera andra. Kanske är detta rent av karaktäristiskt för en pusseldeckare, som det här ska vara. Jag får helt enkelt läsa fler Maria Lang och se. =)