Snart så...

Nu har jag läst min SELMA-bok (dvs bokcirkelboken) MEN jag är helt enkelt tvungen att läsa PD James senaste deckare The Private Patient som jag hämtade på biblioteket i går innan jag tar itu med nästa hyllvärmare. Har inte bestämt vilken det ska bli - kanske Sebald? Någon som har läst? Är nog bra men inte precis lättläst tror jag. En utmaning kanske. Det känns i alla fall himla tillfredställande att vara i gång och läsa ikapp. Heja !

Nummer två utläst!

Det var roligt att återse den galna irländska familjen Walsh i Är det någon där? av Marian Keyes. Men samtidigt som det är kul och underhållande chicklit, så finns det ett allvar som jag gillar i den här boken. Fast den är lite för lång, tror jag att jag tycker.

Hur som helst - Anna Walsh är tillfälligt hemma hos sin galna familj för att återhämta sig från en svår olycka. Men hon vill bara tillbaka till New York, jobbet och sin älskade Aidan. Men livet blir aldrig mer sig likt för Anna. Aidan verkar ha försvunnit, något som Anna väl minns och förstår, men ändå inte. Det allvarsamma blandas upp med systern Helens rapporter från detektivfirman, roliga personbeskrivningar och mejl från Mrs Walsh.

Lipstick Jungle av Candace Bushnell

Ja, snygg har den väl aldrig varit den här boken, men jag tycker nog charmen ökar lite med slitaget.
Den här boken är köpt begagnad i ett litet undangömt, men verkligen härligt antikvariat i Camden, Maine (som för övrigt är en supermysig liten ort). Innehavaren satt i kassan och syntes knappt bakom travarna med böcker, men ordning lyckades han ändå ha i bokmassorna. Kärt minne, och en god läsupplevelse.

Jag har haft en riktig feelgood-helg med den här boken och rekommenderar den till chicklitfans och feminister alike. Den handlar om 3 högt uppsatta kvinnor i New York och ifrågasätter genomgående vad kvinnor resp män sägs få/kunna och inte få/kunna göra. Samtidigt som de 3 kvinnorna vill ta sig fram i männens värld har de en hel del fördomar själva, och det är inte så enkelt som att boken är en kampskrift i feelgood-format. Den känns verklighetsförankrad, även om jag inte kan påstå att jag kan känna igen mig i någon av kvinnornas arbetssituation =)

Halvvägs genom boken tyckte jag att jag kunde börja se på serien med samma namn, baserad på boken. Inte en bra idé. Serien har säkert sina poänger (har bara sett 2 avsnitt) men bilden av kvinnorna där och förutsättningarna är annorlunda, så jag bestämde mig genast för att inte göra några jämförelser eller dra paralleller.
När jag läste Bushnells Sex and the City efter att ha sett serien blev jag besviken, men den här är läsvärd, och bättre än serien, av det jag sett hittills.
Chicklit/feelgood och läsvärd sådan, även om viss kritik säkert är befogad.

Nummer två påbörjad!

Så har jag börjat på Är det någon där? Kändes som en lagom utmaning för min uttröttade och småförkylda hjärna. Återkommer med recension!

Andra!

Nu har jag läst den andra boken i min hög, I trygghetsnarkomanernas land av David Eberhard. Den handlar om vårt överdrivna behov av trygghet som i förlängningen bara gör oss räddare för att leva. Jag håller med om en hel del; att man ska kunna hantera ett kraschat förhållande utan att vända sig till psykvården, att sjuttonåringar ska kunna jobba ett sommarlov utan att påstå att de blivit utbrända, att de duktiga barnen blir sämre i vårt skolsystem för att alla måste vara lika duktiga etc...

Problemet med boken är att den helt enkelt är dåligt skriven, och ibland dåligt underbyggd. David Eberhard håller gärna fram vetenskap och statistik, men det är inte alltid han redovisar sina källor, dessutom bygger han ibland sina teorier enbart på sin egen erfarenhet vilket gör resonemangen ganska svajiga. Ibland kommer det ett “de flesta jag känner gör inte så”, och då blir man ju fundersam. Och när han påstår att vegetarianism är en följd av moralpanik, och att vegetarianer är “kraftigt överrepresenterade” bland människor med ätstörningar utan att avslöja var han får de uppgifterna ifrån, då drar jag öronen åt mig rejält.
Dessutom hade jag gärna sluppit formuleringar som: “Rädslan för död och utslagning gör oss allt mer livlösa.”.
Kort sagt: intressant teori, dåligt utförd.

Bokcirkel

Cecilia har frågat mig vad vi läser i min bokcirkel. Jag tänkte berätta lite om den i min blogg i morgon (dvs. onsdag 28/1). Kolla in den! http://www.boktokig-bokmal.blogspot.com/

En till!

Har avslutat nr två av mina fem utvalda hyllvärmare, Per Odenstens En lampa som gör mörker. Den var bra. Mörk och dyster - men bra. Den platsar i Wikipedias lista över dystopiska verk. En dystopi är, enligt Wikipedia, en fiktiv och futuristisk skildring av ett mardrömsliknande samhälle, ofta med ett politiskt budskap. Ordet är en sammansättning av grekiskans negation dys och utopi. Två relativt nya dystopiska romaner har jag tipsat om på min blogg. http://www.boktokig-bokmal.blogspot.com/

Här på Portobello Road i London bodde George Orwell som skrev den dystopiska romanen 1984.

Nu dröjer det ett tag innan jag tar itu med nästa hyllvärmare. Jag ska läsa vår bokcirkelbok först.